Gästkrönika
Det är lite som talesättet - själv e bäste dräng.
Jag sitter o funderar lite på vad jag fick för intryck av Fotbolls EM 2008
Topplistor. Listor. Jag vet inte hur det är med er,men jag var väldigt facinerad av listor när jag var liten. Att skriva listor. Lista på längden,bredden, mest, siffror, statistik osv. Jag såg topplistan som två kända fotbollsskribenter i en stor svensk kvälstidning skrivit.
Det var många placeringar där som jag inte gillade.. (för mig e Ballack fortfarande aningen överskattad) Men Nr 2 på listan var No 1 för mig denna fotbolls-sommar. För det blev jue en fotbolls-sommar trots allt. Även fast Sverige vek ner sig. Zlatan-synd du inte kan byta landslag eller byta ut halva landslaget..
Tebax till alla listor jag skrev o läste om. Visserligen var jag nog inte någon ny Orakel-Hellberg, men jag la ner en hel del energi i det. Kanske var det min ADHD som spökade oxå..att alltid ha nåt jag måste betrakta och jämföra. ADHD:n tog mig tyvärr inte till dom stora fotbollsarenorna.( jo jag har faktiskt spelat i pojk-allsvenskan) Och inte tog min spelstil mig till Landslaget heller. Vi skolades i det klassiska svenska spelsystemet (vårt lag)
- men jag lirade mitt eget fotbolls-system. Det var en blandning av snabba uppspel, långa ruscher, anfallsfotboll, Det var klackar o brasse-sparkar (ursprunget kan ha en viss skyldighet i det, ja) tyvärr var det ingen teknik att hurra och glädja gudarna med - men fan vad jag kämpade. Det var 110% från första till sista minut o sekund eller kanske lite mer ärligt sagt - inhopp o byten..
Det var fotboll á la TURKIET 2008 - Det var taktik o hjärta á la Hiddink/Ryssland
Det var dom 2 lag som hade varit, kanske ska lägga till ordet kanske här, en Dröm-Final.
Jag vet, jag vet, duktigare fotbollstyckare än mig, förstå-sig-påare, experter, Spanien-fans och Tysklands-fanatiker (hur man nu kan fanatiskt älska ett lag som Tyskland!) -och flera andra kommer nog säkert såga mig rakt av.. ifrågasätta min legitimitet osv.
Men fotboll ska vara fotboll, ska vara nåt man älskar och rycks med av. Nåt underbart i pausen ifrån den trista icke-gräsplans-vardagliga tillvaron. Turkiets matcher och Ryssland-Sverige och definitvt Ryssland-Kroatien var fotboll som jag älskar den. Hollands matcher i alla ära oxå. Det var dessa matcher som fick liv i mig igen. Efter att näst intill begått psykologiskt-fotbolls-självmord efter VM 2006
EURO 2008 tog tack vara 2 nederlagstippade och borträknade och underskattade lag, (Tack TURKIET - ni var hjärtat)(Tack Ryssland - ni var övertygelsen) mig och många fotbollsälskare tebax till en grön oskuldsfull fotbollsplan. I djupet av fotbollshjärtat, där alla är hjältar och fotboll är så enormt mycket mer vackert, med blod, svett o uppofringar och stolthet -än alla Champions League-miljoner i världen!!
Beleza
/ SIDNEY Tre
